När Linda jobbade i skolan mötte hon ofta ungdomar som inte riktigt passade in i ramarna. Hon kände att hon gjorde skillnad – men inte tillräckligt.

– Jag såg ungdomar som behövde mer än vad skolan kunde ge. Jag ville bidra på ett annat sätt, berättar hon.

Det blev början på en resa som familjehem.

Från tanke till handling – att våga ta steget

Linda började, som många andra, med att googla.

– Jag visste nästan ingenting, men när jag sökte dök ni upp. Jag tänkte: varför inte?

Kort därefter tog hon kontakt och fick snabbt stöd i processen.

– Vi blev utredda och det gick fortare än jag trodde. Bara några månader senare kom vår första placering.

Att få ha en konsulent nära var avgörande i början.

– Det var guld värt att alltid ha någon att ringa, någon som kunde förklara det praktiska och stötta mig i svåra situationer.

Vardagen som familjehem – mer likt än man tror

Många undrar hur vardagen förändras när man blir familjehem. Linda beskriver det enkelt:

– Mat ska lagas, läxor ska göras och livet rullar på. Skillnaden är att det sitter en person till vid bordet.

Hon betonar vikten av rutiner:

– Rutiner är A och O. Det skapar trygghet, både för mina egna barn och för de placerade ungdomarna.

För oss har det varit viktigt att våra egna barn ska känna sig trygga och prioriterade. Tack vare det har de också kunnat välkomna de placerade som en självklar del av syskonskaran.

Det bästa med att vara familjehem

Det som betyder mest för Linda är att få följa ungdomarnas resa.

– Att se en tonåring som inte hade ett enda godkänt betyg ta studenten med toppresultat… det är obeskrivligt.

Flera av ungdomarna som bott hos henne kommer fortfarande tillbaka.

– De hör av sig, kommer på middag eller delar med sig av viktiga händelser i livet. Det är ett kvitto på att jag har gjort skillnad.

Stöd, gemenskap och handledning

Stödet från konsulenten har varit ovärderligt.

– Vi hörs minst en gång i veckan. Ibland bara på telefon, ibland kommer hon hit. Bara att veta att hon finns där gör jättemycket.

Handledningen, där familjehem möts och delar erfarenheter, har också varit en viktig del.

– Man inser att man inte är ensam. Andra sitter med samma utmaningar. Det är skönt att kunna bolla tankar och idéer.

Lärdomar för livet

Genom åren som familjehem har Linda utvecklats som person.

– Jag har blivit mer empatisk och mer tålmodig. Jag har lärt mig att det räcker att finnas där. Man behöver inte alltid lösa allt – bara vara närvarande.

Hon berättar om nätter med panikångestattacker där hennes enda insats var att sitta kvar.

– Att bara vara kvar och visa att jag inte ger upp – det gör skillnad.

Råd till dig som funderar på att bli familjehem

Vad vill Linda säga till dig som bär på tanken?

– Våga ta ett första samtal. Och gärna få prata med ett annat familjehem. Att få komma hem till någon och se att det är ett helt vanligt hem gör att tröskeln blir lägre.

Hon vill också avliva några vanliga missförstånd:

– Nej, man blir inte rik av att vara familjehem. Och ja – du har alltid rätt att tacka nej till en placering om det inte känns rätt.

Ett livsval som ger tillbaka

Efter fem år som familjehem är Linda tydlig: – Det är fantastiskt att få vara en del av någon annans resa. Att få se ungdomar växa, hitta sin plats i livet och känna att jag har bidragit. Det är det finaste man kan få uppleva.