Inlägg

Barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020

Publicerad: 2019-12-20

Artikel 1 till och med 42 i barnkonventionen kommer att inkorporeras i svensk lag och lagen kommer att heta lag 2018:1197 Förenta nationernas konvention om barns rättigheter. Sverige har sedan tidigare transformerat in vissa artiklar från konventioner i befintlig lagstiftning. I det här fallet är det särskilt artikel 3:1 om barnets bästa och artikel 12 som handlar om barnets rätt till delaktighet och inflytande över frågor som rör barnets liv.

Bakgrund

Hur vi tänkt om barn och barndom har skiftat genom historien och påverkat juridiken. Föreställningar om barn och barndom hänger dels samman med hur man uppfattat samhället och världen. Under Antiken var barn relativt osynliga och definierades framför allt utifrån vad de saknade. Barnet värderades i relation till hur mycket pengar de kunde tjäna in till familjen. Kristendomens utbredning bidrog till att barnet fick högre status och ansågs ha en själ. 

Historiska personer som haft betydelse för synen på barn och barndom är dels filosofen Rousseau som utmanade synen på barnuppfostran redan på 1700-talet. Ellen Key med sin bok ”Barnets Århundrade” satte barnens bästa i centrum redan på 1900-talet. Analytikern Sigmund Freud synliggjorde via psykoanalysen att barndomens upplevelser påverkar oss upp i vuxen ålder.

Vad som är barnets bästa är relativt och betyder olika saker för olika människor, beroende på hur barnets behov uppfattas av dem. Begreppets innebörd förändras över tid i takt med att ny kunskap växer fram och värderingar i samhället förändras. Under 1900-talet har synen förändrats från att se barnet som ett skyddsvärt objekt, till ett självständigt tänkande och handlande subjekt.

Fokus på ”Barns bästa” blir som mest påtagligt i konventionen om barns rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling 1989. I konventionen jämställs barn nästan med vuxna. De är kompetenta och kunniga men samtidig i behov av omsorg och fostran. Fokus läggs på de problem i barndomen som har betydelse för ”vuxenblivandet” vilket osynliggör barndomens betydelse för barnet här och nu.

Vårt arbete

Vi på Familjehemsguiden möter barn i olika utsatta situationer och många gånger får vi ta del av berättelser av hur barn inte får sina rättigheter tillgodosedda. Många barn och ungdomar som vi möter upplever inte att de blir lyssnade på eller tagna på allvar. Barnen upplever att vuxnas röst oftast tas mer på allvar och är utgångspunkten när det istället ska vara barnets behov och bästa i centrum. Vi har kunnat se att det inte alltid är ”Barnets bästa” som är avgörande för vilket beslut som fattas och att barnet inte alltid fått uttala sig.

Föräldrabalken är stark i Sverige och därmed förenat med svårigheter då svensk lagstiftning som berör barn tar sin utgångspunkt i föräldrars rättigheter.  Barnet eller ungdomen är beroende av sina föräldrars samtycke fram till 15 års åldern oavsett vad som bedöms vara ”Barnets bästa”. I vårt arbete är det inte ovanligt att det uppstår en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna, även om barnets intresse ska ha företräde och barnet skall alltid få uttala sig i sak.

Implementering

1 januari 2020 blir barnkonventionen en egen rättskälla. Barnkonventionen som lag markerar att barnets bästa ska beaktas, utredas och redovisas i samtliga mål och ärenden som rör barn. Det innebär ett större ansvar för lokala och statliga myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare. Myndigheter blir tvungna att tillämpa rättigheterna i konventionen och i bästa fall får ett större genomslag vid bedömningar och beslut som rör barn. Särskilt barn i utsatta situationer, som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller barn som befinner sig i migrationsprocessen, kommer att få ett starkare rättsligt skydd. Det innebär även att barnet har rätt till ett ombud i olika tvister eller rättsprocesser som kan hävda att ett beslut strider mot barnkonventionen och att domstolar och myndigheter då måste beakta barnkonventionen i högre utsträckning än tidigare. Det är främst i speciallagstiftning utan skrivningar om barnets bästa, exempelvis vid utmätning av föräldrars skulder där beslutet kan påverka barnet.

Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken). Den kommer att kunna åberopas i svenska domstolar som vilken annan lag som helst, något som tidigare inte varit möjligt.  Barnkonventionen som lag kommer att vara överordnad myndighetsföreskrifter och riktlinjer. Om det skulle uppstå konflikt mellan barnkonventionens bestämmelser och annan svensk lag måste det göras en bedömning utifrån de vanliga tolkningsprinciperna.

Avslutande ord

Statliga myndigheters beslutsfattare och rättsväsendets syn på barn, barndom och barns enskilda behov kommer bli avgörande för hur vi kommer tillämpa barnkonventionen som rättskälla. Vår förhoppning är att lagen skall medvetandegöra och stärka barns position som egna rättighetsbärare. När det gäller barn i särskilt utsatta situationer kommer den nya lagen att prövas och blottlägga 2020 syn på ”Barnets Behov” och maktförhållandet mellan barn och föräldrar. En del hävdar att föräldrabalken borde göras om till en ”Barnbalk”? Alla vi som jobbar med barn och ungdomar har ett eget ansvar i att synliggöra barns enskilda behov och förhålla oss till barn och ungdomar som egna rättighetsbärare.

Verksamhetsansvarig
Gerty Fexler Höjer Fil.mag. och handledare i socialt arbete

Vidare läsning: